färdigsjuksköterska.blogg.se

Begrepp att kunna inför tentan

Vetenskapsteori- ett ämne som framför allt studerar och analyserar olika idéer om vetenskapen samt andra ämnens och forskningsområdets verksamhet och kunskapsbildning. Det innebär att vetenskapsteori är ett så kallat meta ämne, vilket ungefär betyder ”teori om teori”, ”forskning om forskning” eller ”vetenskap om vetenskap”.

Ontologi- läran om vad som existerar och vad det betyder att någonting existerar.

Epistemologi- läran om kunskap, det vill säga läran om vad man kan veta och hur man kan nå kunskap.

Induktion/Deduktion- deduktion utgår från en teori och utifrån detta skapar en allmän lag medan induktion utgår från kvantitativa observationer och utifrån dessa försöker skapa en giltig teori byggd på generalisering.

Empiri- vetenskapliga undersökningar av verkligheten, empiriska erfarenheter är med andra ord erfarenheter som grundar sig på verkliga erfarenheter, undersökningar och experiment.

Social konstruktion- ett samhällsvetenskapligt perspektiv på samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. Enligt perspektivet konstrueras innebörder av könsroller, genus, femininitet, maskulinitet med mera, av människorna som använder begreppen, i den tid de används.

Hermeneutik- vetenskapen om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse.

Paradigm- (synsätt)det som är användbart och praktiskt, det som fungerar är sant.

Atomism-en filosofisk inriktning, som vill lösa alla problem genom att bryta ned dem i någon form av minsta beståndsdelar och utifrån dessa minsta beståndsdelar förklara och lösa problemen.

Holism- helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan kontext.

Realism- benämning på något som utgår från verkligheten.

Rationalism- filosofisk riktning som i motsats till empirism hävdar att det är möjligt att uppnå kunskap om verkligheten endast genom att använda förnuftet.

Skillnaden mellan kvalitativa kvantitativa data (”metod”) -
den kvantitativa forskningen ger resultat i form av siffror, konkret angivna mängder, tillfällen (när och hur ofta), svar som kön, ålder, och utbildning som är möjliga att räkna på. D.v.s. faktorer som vi enkelt kan kvantifiera. Den kvalitativa forskningen går mer på djupet och försöker beskriva hur, vad och varför saker och ting sker och tolka utifrån dess kontext och dess sammanhang.

Nomotetisk forskning- forskning som söker efter allmänna lagar för att komma fram till generella kunskaper.

Ideografisk forskning- forskning som tar sikte på att belysa enskilda unika händelser.

Positivism-benämning på olika filosofiska riktningar som strävat efter att grunda tänkandet på "fakta", det vill säga kunskap som baseras på sinneserfarenhet.

Deduktiv hypotesprövning- vetenskaplig metod som anses beskriva hur vetenskapen fungerar. Metoden innebär:

-        Att formulera en eller flera hypoteser.

-        Att härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen eller hypoteserna (beteckningen hypotetisk-deduktiv syftar här på deduktiv härledning av konsekvenser ur den givna hypotesen).

-        Att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten.

-        Falsifieringsprincipen (jmf verifieringsprincipen)

 Kvalitativ metod- Kvalitativ forskning försöker finna essensen, en djupare förståelse, i det man avser undersöka. Det är den grundläggande forskningsmetoden inom hermeneutik.

Kvalitativ forskning använder exempelvis fallstudier och djupintervjuer, till skillnad från kvantitativ forskning som använder statistiska och kvantifierbara resultat, enkäter, undersökningar och randomiserade försök.

Beskriva forskningsprocessens olika delar- Själva processen kan se ut på flera olika sätt, men följande beskrivning enligt Graneheim & Lundman (2004) visar ungefär hur man kan gå tillväga vid analys av intervjutexter:

• Hela texten (analysenheten) läses igenom upprepade gånger för att man ska få en känsla för helheten.
• Meningar eller fraser som innehåller information som är relevant för frågeställningarna plockas ut. Omgivande text måste tas med så sammanhanget kvarstår. Dessa meningar eller fraser kallas meningsbärande enheter.
• De meningsbärande enheterna kondenseras i syfte att korta ned texten men ändå behålla hela innehållet.
• De kondenserade meningsenheterna kodas och grupperas i kategorier som återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna. Dessa kategorier utgör det manifesta innehållet.
• Slutligen kan man formulera teman, där det latenta innehållet i intervjuerna framgår.

 Latent innehåll/ Manifest innehåll- En innehållsanalys kan göras med olika abstraktionsnivåer. Antingen kan man se till det manifesta innehållet, det vill säga det som direkt uttrycks i texten. Det är vanligast inom den kvantitativa grenen. Ett annat alternativ är att man analyserar det latenta innehållet vilket innebär att forskaren gör en tolkning av textens innebörd.

Semistrukturerad intervju- intervjun inleds med öppna frågor som successivt blir mer avsmalnande och mer detaljerade. I den här metoden är frågorna förutbestämda och alla frågor ställs till samtliga kandidater, i samma följd. Du väljer själva följdfrågor utifrån det som kandidaten berättar och inte utifrån det du vill att kandidaten ska berätta om.

Tillförlitlighet- Kvalitativ forskning kritiseras ofta för att ha lägre replikerbarhet och trovärdighet än kvantitativ forskning.

Transparens- Ett karaktärsdrag för stater, företag, organisationer och individer som är tydliga och öppna i deras redovisning av information, regler, planering, processer och handlingar.

Pålitlighet/stabilitet- Stabilitet innebär konsistenta ställningstaganden under samtliga
      skeden i analysarbetet. Läsaren skall kunna följa ”spåret” i resultatet.

Överförbarhet- att resultatet det går att applicera på verkligheten.

Abstraktion- sammanställa slutliga kategorier som utgör det slutliga svaret relaterat till syftet.

Stegen i en innehållsanalys…

• Genomläsning av de utskrivna texterna – upprepade genomläsningar och skriver ner tankar för den fortsatta analysen – diskuterar

• Identifiera meningsbärande enheter – delar av texten som relaterar till syftet

• Kodning av enheterna – en etikett som med några ord anger vad den handlar om

• Koder sorteras upp och delas in i grupper/kategorier utifrån likheter och olikheter

• Abstraktion - sammanställa slutliga kategorier som utgör det slutliga svaret relaterat till syftet.

Epidemiologi- läran om sjukdomsförekomst i samhället.

Confounding- innebär att en annan faktor än den man vill studera förklarar de samband man hittar. Om man i en studie upptäcker att hög alkoholkonsumtion (exponeringen) är kopplat till lungcancer (utfallet) får man komma ihåg att det finns en nära relation mellan alkoholdrickande och rökning, och att det kanske är rökningen som är förklaringen och inte alkoholen.

Olika epidemiologisk studie designer (huvuddrag och vad som skiljer dem åt)
Fall-kontroll studie- en studieform som undersöker en grupp människor som har en sjukdom (fallen) med en grupp människor som inte har sjukdomen (kontrollerna). Studien granskar tidigare exponering för olika faktorer som skiljer de två grupperna åt. För varje fall utses en eller flera kontroller. Fall och kontroller måste vara lika varandra vad gäller ålder, kön och ofta sociodemografiska faktorer. Detta är ett studieupplägg som är bäst när man försöker utvärdera orsaken till sällsynta sjukdomar, till exempel sällsynta cancerformer.

Tvärsnittsstudie- en vetenskaplig undersökning av ett antal personer som utförs vid ett enda tillfälle. Den ger alltså en bild av en population vid en viss tidpunkt eller under ett kort tidsintervall.

Skillnaden mellan observationsstudier och experimentella(interventions) studier- en experimentell studie är en studie där forskaren har kontroll över de flesta variablerna. Å andra sidan är en observationsstudie en studie där forskaren bara observerar ämnet utan att kontrollera några variabler.

Kohortstudie- är inom statistik en studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod.

Randomiserad kontrollerad studie (RCT)- innebär att man slumpmässigt fördelar studiedeltagarna mellan olika behandlingsalternativ, insatser eller diagnostiska test.

Effektmåtten oddskvot och relativ risk- De relativa måtten tar sin utgångspunkt i exponeringsförhållanden och jämför prevalens eller incidens bland sådana som är utsatta för en exponering med sådana som inte är utsatta för en exponering. Den relativa risken beskriver hur mycket farligare är det att vara exponerad i jämförelse med att inte vara exponerad.

Oddskvot räknas ut på ett annat sätt än relativa risken, men tolkningen är den samma. Oddskvot är vanligare än relativ risk eftersom det går att använda i alla lägen, vilket inte relativ risk gör. Däremot är oddskvoten svårare att intuitivt räkna/förstå.

Prevalens- term inom epidemiologin för den andel av befolkningen som en viss tid har en viss sjukdom.

Incidens- ett inom epidemiologin använt mått på sjukdomsförekomst i en befolkning. Incidensen anger hur många nya fall, t.ex. av hjärtinfarkt eller magsår, som inträffar under en viss tid i en bestämd befolkningsgrupp. Incidenstalet anger antalet fall per 100, 1 000 osv. personer per tidsenhet (år, 5-årsperiod osv.).

Nödvändiga villkor för en ett kausalt orsakssamband?
1) Empiriskt samband.
2) Tidssekvens (exponering före utfall, orsak före verkan)
3) Sambandet är inte en konsekvens av en tredje faktor (confounder)

Exponering- att utsättas för något.

Utfall- begrepp inom sannolikhetsteorin, betecknar resultatet av ett slumpmässigt försök.

Riskfaktor och riskmarkör- Riskfaktor är ett mått, en viss faktor för hur hög risken är att något ska ske. Riskmarkör, att något är associerat med ett utfall men att anledningen till denna association är okänd.

Skillnaden mellan deskriptiv och analytisk epidemiologi-

-        Deskriptiv – en beskrivning av sjukdom i en population, vad, vem, var och när.

-        Analytisk- en förklaring till hur och varför det har uppkommit, inträffat osv.

Randomisering- innebär slumpmässig fördelning, och syftar på att deltagarna fördelas slumpmässigt till de olika grupperna.

Möjliga åtgärder för att försöka säkerställa/undvika att slumpen påverkar eller har påverkat studieresultatet (t.ex. konfidensintervall och eller datamaterialets storlek)?

Konfidensintervallet är ett mått på den osäkerhet slumpen bidrar med när det vi försöker skatta den bakomliggande populationens medelvärde.

 Forskningsetik

Risk/nytto kalkyl inom forskningsetiken
En värdering av förhållandet mellan riskerna och nyttan av projektet.
Risker?
Vad vet man om riskerna?
Hur minimeras riskerna?

Nytta?
Är frågeställningen viktig?
Kan frågan besvaras av studien?

= Metodologisk bedömning

Informerade samtyckeskravet-Barn under 15: förälder/vårdnadshavare tillfrågas först men även barnet. Ungdomar 15–18 år lämnar eget samtycke. Vuxna med mentala funktionshinder: samråd med närmaste anhöriga el gode man. Alla personer som hjälper till i projektet ska informeras. Ledningen ska tillfrågas. (Frivilligt deltagande). 

Konfidentialitetskravet- Förvara data och personuppgifter på ett säkert sätt. Redovisa resultat så att ingen enskild person kan identifiera.

Oredlighet i forskning
• Plagiat – ex. skriva text utan att ange källan. Kom ihåg att citera och referera.
• Fabricering av data
• Förvrängning av forskningsprocessen
• Förfalska resultat
• *Kan ge böter eller fängelse upp till 2 år

Decleration of Helsinki
Helsingforsdeklarationen föreskriveretiska regler för forskning på människor. Deklarationen riktas till läkare och andra som deltar i medicinsk forskning. Deklarationen är en central forskningsetisk riktlinje. Deklarationen avser all forskning som använder sig av prover och data som går att identifiera. En av de mest grundläggande principerna i deklarationen är att omsorgen om individen ska vara i centrum, det vill säga gå före både vetenskapens och samhällets intressen. Till de etiska riktlinjerna hör att man måste ha informerat samtycke från en försöksperson, eller för omyndiga personer.

Belmont rapporten
Sammanfattar etiska principer och riktlinjer för forskning som involverar människor. Tre kärnprinciper identifieras: respekt för personer, välgörenhet och rättvisa. Tre primära tillämpningsområden anges också. De är informerat samtycke, bedömning av risker och fördelar och val av ämnen. 

Peer-review processen- är en process där vetenskapliga publikationer läses och granskas av ämnesexperter innan de accepteras för publicering. Sammanfattningsvis kan man säga att det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att den publicerade forskningen håller en hög standard.

Skillnaden mellan ”orginalartiklar” och ”systematic review”

Ø  Original artiklar: Forskare redogör för empiriska studier och beskriver för första gången resultatet från ett forskningsarbete. Studie presenteras för första gången.

Ø  Översiktsartiklar (Review): är kritiska utvärderingar av studier (orginalartiklar) som redan varit publicerade.

 Forskningsprocessen (beskriva dess olika delar)

 -Först reflektion och bestämning av problemet relaterat till reflektion över ontologiska
  apriorival.
- Därefter reflektion över kunskapsansats, vad för slags kunskap man söker
- Sist bestämning av metod(er) för att erhålla denna kunskap

IMRaD och vad som behandlas i de olika delarna av en artikel med IMRaD- struktur
En artikel med IMRaD-struktur innehåller nästan alltid
- Introduction
- Methods
- Results (and)
- Discussion
En introduktion kan innebära ett abstract eller en bakgrund. I ett abstract presenteras artikeln och sammanfattas kort, följt av nyckelord. En bakgrund innehåller däremot bakgrundsfakta som kan vara bra att veta innan man läser ämnet artikeln behandlar.
Metoden beskriver processen för att bl.a. samla information för och skriva artikeln. Resultatet är de sakliga fakta som framgått ur det man undersökt, här får inga tolkningar eller diskussioner ske.
Slutligen i diskussionen kan man tolka, diskutera och utveckla resultaten utifrån sitt eget och kanske andras perspektiv. Här kan även en slutsats inkluderas för att knyta ihop hela artikeln och möjligtvis ge en slutlig tanke på ämnet som behandlats.

Skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa studier-

Kvantitativa studier är utformade för att samla in kalla fakta. Siffror. Kvantitativa data är strukturerade och statistiska. De hjälper dig att dra allmängiltiga slutsatser av materialet.

Vid kvalitativa studier samlar in information som beskriver ett ämne snarare än mäter det. Det kan vara intryck, åsikter och synpunkter. En kvalitativ enkät är inte så strukturerad: målet är att göra en djupdykning i ämnet för att samla information om människors motivation, tankesätt och attityder. Detta ger en djupare förståelse av frågorna, men gör också att resultaten blir svårare att analysera.